John Edwin entertainment
c/o Peter Danielsson
Hamngatan 13
831 36 ÖSTERSUND
Mobil: 070-685 03 75

" ur Länstidningen Östersund 28/11 "

”En del tycker att jag svär i kyrkan" – John Edwin vill ge hopp med spirituell country

Peter Danielsson är personen bakom folk/country-artisten John Edwin. Länge var hans mantra "Alltid på turné", men under pandemin har han precis som alla andra fått stanna upp – rent fysiskt vill säga. Ett mentalt, ljust sökande präglar nya albumet."Divine life of Punarvasu". Skivans titeln, som syftar till hinduisk astrologi, får en direkt att haja till. Mest är det kanske ett poetiskt namn som han använder sig av som krydda, säger Peter Danielsson, först.
–Men visst handlar skivan om ett sökande, det kan vara mitt, ditt eller någon annans sökande efter Moksha – Nirvana. Det som alla strävar efter i till exempel yoga, att bli fri från allt världsligt runt omkring, säger han, sedan. Lyfter lite tankfullt på hattens brätte. Temat känns oväntat i countrygenren?

 

 

– Ja, så här får man inte göra, det är som att svära i kyrkan. Många tycker det är kul och älskar plattan, men säkert finns det flera konservativa som tycker det är dumt. Country handlar ju om verkliga händelser, storytelling, ju jävligare desto bättre. Men på ett sätt är jag ganska trött på det, för någonstans vill jag bjuda på något ljust och hoppfullt. Jag tycker själv att skivan blev tröstrik, andlig.
"Alla har sitt helvete" lyder ju som bekant uttrycket. Peter Danielsson tycker det är hög tid att människor även förenas i de lyckliga stunderna. De ögonblicken finns ju också för de allra flesta, trots allt. Själv kan han känna starka känslor av lycka under en helt vanlig promenad med hunden.  En sen kväll och man ser stjärnorna på himlen ... man får vara lite sökande och fumlig som människa, men det betyder ju inte att man inte också kan vara glad.

Kanske skulle man kunna beskriva det som att flera delar av honom nu äntligen får mötas och hälsa på varandra, befriade och uppfriskade. Musikern, yogin och filosofen. Han arbetar visserligen inte längre som yogalärare, men utövar fortfarande träningsformen ofta och gärna. Precis som flat foot-dansandet så klart.
Inte bara temat känns nytänkande. Även låtarna – också de med spirituella namn som "Can I ever reach Moksha when I cannot reach my toe", "Strong roots of this tree" och "Gothia tower" (en fin duett med Ellen Sundberg) – fångar något lekfullt genom att blanda Peters triumferande banjo med Kenneth Backelunds råare elgitarr. Ibland dyker en svävande ton upp. Soundet har med rätta hyllats i branschen.

– När vi testade tänkte vi bara "fan, det här är ju skitcoolt". Med sig på skivan har han The Banjodasha Hillbillies bestående av musikerna Jörgen Andersson, Pedro Blom och tidigare nämnda Kenneth Backelund. Denna nya konstellation kommer också att spela live när det blir aktuellt att turnera igen. – Om det blir aktuellt igen, just nu börjar allt kännas lite overkligt. Jag är ju en bekräftelsenarkoman i kubik, beroende av att människor applåderar och kommer fram och tar i hand efter en spelning, säger han och skrattar till lite i sin lila skjorta och svarta väst innan han fortsätter:
– Att få likes på Facebook är inte alls samma sak. Samtidigt är väl inte det att jag ska synas det viktigaste i livet, nu får man tid att tänka på ett annat sätt i stället.
Länge var uttrycket "Alltid på turné" hans mantra, både som skådespelare och musiker. Men de senaste två åren har han tagit det lugnare, främst för att Friteatern, som han åkt runt med sedan 1998, gick i konkurs. Just nu arbetar han deltid som lärare på Östersunds kulturskola, men aldrig att han kommer att ge upp artisteriet på grund av någon pandemi. Inte av något annat skäl heller för den delen. Det vore nog nästan som att ge upp sig själv, funderar han.
– Jag har kommit fram till att det här är jag, musiken är det jag älskar och vill göra. Det kommer jag att fortsätta med – även om det kommer att kosta och även om jag måste göra andra saker parallellt.

Peter Danielsson 
Född: 1972, uppvuxen i Småland. Bor i Östersund.

 

 

 

 

From Officiallyrocks 4 dec :

I happened to find a pleasantly unique band with a very interesting name from Sweden, so I had to give them a listen. I was thoroughly impressed in the way that the band’s music was able to take me to another place, another world. 

John Edwin & the Banjodasha Hillbillies is a country/folk music project formed in 2018 by the Swedish songwriter, banjo player John Edwin and Kenneth Bakkelund on electric guitar, with the intention creating new exciting music.

Their debut album “Divine life of Punarvasu” is written by John Edwin with a unique sound created by a fretless banjo and an electric guitar.
The lyrics often contain a spiritual theme and sometimes refers to astrological terms and Yoga philosophy. The albums eleven tracks are based on the sixth song  “Can I ever reach Moksha when I cannot reach my toe” where the word Moksha ( spiritual enlightenment ) is mentioned in the same phrase as the father of bluegrass Bill Monroe. The word Punarvasu is borrowed from the Vedic astrology Nakshatra system and refers to the two brightest stars in the constellation of Gemini Castor and Pollux. It serves as an alternative name to Nirvana for the albu’s
main character, questioner and Yogi : John Pigeonpose Edwin.

The music is performed by John Edwin & the Banjodasha Hillbillies
which are :

John Edwin alias Peter Danielsson: five string banjo, fretless banjo, vocals & acoustic guitar
Kenneth Bakkelund – electric guitars
Pedro Blom – Bass
Jörgen Andersson – snare drums

What makes your band Officially Rock? The country music sounding mix of fretless banjo and electric guitar combined with the spiritual lyrics!

What drives you as a musician/band? Making music you believe in and performing it!

Who is your main influence? John Hartford

What is your songwriting process? Grab the pen, gather the band, get a recording date!

What is your craziest road story? You don’t wanna know! But we once experienced an audience that couldn’t stop laughing. They became self – generating and it continued for about twenty minutes. It was fun!

What is your scariest road story? I don’t know, but all those carstops. Especially wintertime!

What are your thought on the current music business in general? I think it depends on where you live. I live in Sweden and I experience a huge distance between music producers, record companies, labels and the performing musicians in short!

Where do you see your music career in 10 years? No particular idea ! I live day by day. I hope to be on stage, meeting people and selling records.

In one word, why are you in a music career? The Thrill

 

" ur Östersundsposten 24 Nov "

Efter allt hemlighetsmakeri – nu får John Edwin banjopuritanerna att rynka på näsan: ”Jag är kompromisslös”

Det började med ett uppträdande under falskt namn för att hans bandkompisar i Blue mountain boys inte skulle upptäcka att han tog en solospelning i smyg. Nu har ”John Edwin” blommat ut till ett helt koncept av experimentell jämtländsk banjomusik. Puritanerna kommer att rynka på näsan åt den, men jag är kompromisslös och gör bara det jag har lust till, säger Peter Danielsson.
Det han pratar om är en ny, banjobaserad, skiva som han har släppt i dagarna: ”Divine life of Punarvasu.” Det är hans andra under artistnamnet John Edwin, i vilken han låter fantasin löpa fritt runt hela den musikgenre som lite slarvigt uttryckt kan kallas amerikansk folkmusik. – Jag älskar verkligen den här musiken och efter 20 år som teatermusiker, lärare på kulturskolan och frilansande musiker i Blue mountain boys så kände jag att jag ville bryta mig ur och göra min helt egen grej, säger Peter Danielsson.

Och när Peter Danielsson gör sin egen grej liknar det inget annat. Skivan, som i då framförs av hans alter-ego ”John Edwin” handlar om en tredje man vid namn John Pigeonpose och dennes strävande efter att gå upp i världsaltet med hjälp av vedisk astrologi. Det här är musik som han gärna steppar till, eller flat-foot dansar som den korrekta termen är när det handlar om amerikansk folkmusik. Texterna om John Pigeonposes strävan efter upplysning kläds i en minimalistisk, melodisk banjodräkt, ofta tillsammans med en fretless guitarr och diskret bakgrundskomp. Sammantaget finns det helt klart goda skäl att anta att traditionalister inom amerikansk folkmusik kommer att göra just det Peter Danielsson säger – rynka på näsan. Inte minst åt de experimentella texterna.

 

 

Om han bryr sig?

Nej.

Allt det här kanske verkar konstigt för vissa, men för min del handlar det om att tillåta mig själv att vara konstnär, vara helt ärlig med mot själv och följa min musikaliska äventyrslusta vart den än tar vägen, säger Peter Danielsson.Men hur svårtillgängligt detta nu än kan verka i en redovisande nyhetstext, så utmynnar de komplexa beståndsdelarna bakom Peter Danielssons musik ändå i lättillgängliga melodier av en sort som han, efter många år i genren, vet att den lokala publiken brukar uppskatta.
För faktum är att en anledning till att han ens har blivit kvar i genren så länge och fortsatt att vilja borra sig i den, är att jämtlänningar och härjedalingar tycks vara omättliga när det gäller amerikansk folkmusik. Varför är det ens så?– Den amerikanska folkmusiken innehåller ju många element som vi känner igen från den svenska folkmusiken. Men jag tror även att det handlar om att den talar så direkt till publiken, med tydlig puls, enkla melodier och texter som man omedelbart förstår, säger Peter Danielsson. För honom har utvecklandet av ”John Edwin” och dennes allt mer excentriska musikaliska uttryck blivit en fin terapeutisk sysselsättning i en tid då alla teaterföreställningar och live-gig är inställda. Förutom att det har gett Peter Danielsson möjlighet att fila vidare på själva musiken har det även lämnat utrymme för att göra saker som det annars är svårt att hitta tid till; som att spela in en musikvideo och ordna med tryckandet av 500 kommande vinylskivor.

– Det handlar ju inte om kommersiell musik det här så det är inget som går att bli rik på. Men förhoppningsvis leder det till att jag får många fans, säger han.

 

" ur Dagens Hultsfred "

Ny skivrelease med musiker från Målilla

Med ett nytt grepp kring countryn vill John Edwin, alias Peter Danielsson, utveckla sig till en ny plats inom musiken. 

En ovanlig blandning av banjo och elgitarr med aurvediska yogatexter. Så sammanfattar Peter Danielsson den nya plattan som han har släppt i dagarna. 

– Soundet är ett nytt grepp. Inte alls strikt renodlad countrymusik och jag känner att det är en utveckling mot en annan plats inom musiken, säger Pete Danielsson eller John Edwin är hans artistnamn. 

Känner Småland väl

Under 20 år har han spelat i band inom countrygenren och turnerandet höll de igång under många år.
– För tre år  sedan spelade vi i på Metropol i Hultsfred. Vi gjorde ett stopp på vår turné ner till Tyskland.
Den småländska landskapet är för honom väl känt sedan tidigare.
– Jag kommer ursprungligen från Målilla men flyttade därifrån när jag var 17 år. 

Samarbete med öppen gitarrist

Resan från 17 års åldern tog honom till Falun, Musikhögskolan i Stockholm och på senare tid Östersund. Där har han hållit sig de senaste två åren och skapat samarbete med en gitarrist som också spelar på nya plattan.
– Det har varit utvecklande för mig att få spela med honom. Han är en väldigt öppen person och därför kunde vi skapa den här nya kombinationen av instrument. 

Ovanliga texter

Texterna bygger på hans intresse för yoga och astrologi. Också det är ovanligt för en countrylåt. 

– Oftast handlar countrylåtar om depressioner, att må dålig och krossade hjärtan så mina texter är väldigt skilda för hur det brukar vara, säger Peter Danielsson.